Varför el kostar så olika i Europa
Europa handlar el på en kopplad marknad, och ändå kan grannländer betala priser som skiljer sig flera gånger om. I oktober 2026 var snittpriset på dagen före-marknaden 41 €/MWh i Finland och 247 €/MWh i Ungern. Tre saker förklarar det mesta av skillnaden.
Snittpriser i oktober 2026
| Land | Snittpris, €/MWh |
|---|---|
| Finland | 41 |
| Sverige, elområde SE3 | 78 |
| Estland | 90 |
| Lettland | 121 |
| Litauen | 124 |
| Norge, elområde NO1 | 134 |
| Spanien | 164 |
| Frankrike | 171 |
| Tyskland | 174 |
| Polen | 174 |
| Nederländerna | 177 |
| Italien | 222 |
| Österrike | 224 |
| Rumänien | 242 |
| Ungern | 247 |
1. Vad varje land producerar
I varje elområde sätts priset av det dyraste kraftverket som fortfarande behövs (se Så sätts elpriset för nästa dag). Där vatten-, kärn- och vindkraft täcker det mesta av efterfrågan är det sista kraftverket ofta billigt. Där gaskraftverk behövs många timmar om dagen sätter gasen priset, och gas är dyrt.
Finland och norra Sverige har mycket vatten- och kärnkraft och mycket vind. Frankrike vilar på kärnkraft. Tyskland, Polen och stora delar av Central- och Sydösteuropa behöver fortfarande kol, gas eller import många timmar, särskilt på hösten och vintern när solen ger lite.
2. Ledningarna mellan länder
Billig el kommer bara så långt som nätet tillåter. När en förbindelse är full kan auktionen inte skicka mer billig el över den, och priserna på båda sidor går isär. Sverige och Norge visar det inom ett och samma land:
| Elområde | Snittpris, €/MWh |
|---|---|
| Sverige SE1, norr | 29 |
| Sverige SE2 | 34 |
| Sverige SE3, Stockholm | 78 |
| Sverige SE4, söder | 146 |
| Norge NO4, norr | 23 |
| Norge NO3, mitt | 94 |
| Norge NO5, väst | 129 |
| Norge NO1, Oslo | 134 |
| Norge NO2, söder | 142 |
De norra elområdena producerar mycket mer vattenkraft än de använder, men ledningarna söderut räcker inte för att föra den hela vägen. Södra Norge (NO2) har dessutom kablar till Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien, så dess pris dras mot deras.
3. Hur mycket el som behövs, och när
Efterfrågan stiger under de kalla, mörka månaderna och på kvällen. Ett elområde vars kvällstopp måste täckas med gaskraft eller import betalar för det varje kvällstimme. Vädret verkar på samma sätt på utbudssidan: en blåsig vecka kan göra Tyskland och Danmark billigare än grannarna, en vindstilla, molnig vecka tvärtom.
Baltikum: mellan Norden och kontinenten
Estland, Lettland och Litauen visar alla tre effekterna på en gång. De handlar med Finland via Estlink-kablarna, med Sverige via NordBalt och med Polen via LitPol Link. När de förbindelserna har utrymme närmar sig de baltiska priserna Finlands. När de är fulla betalar Baltikum mer, och Lettland och Litauen, längre från Finland, oftast mer än Estland. I oktober 2026 betalade Estland i snitt 90 €/MWh, Lettland 121 och Litauen 124, mot 41 i Finland.
Sedan februari 2025 körs de baltiska elsystemen dessutom synkront med det kontinentaleuropeiska nätet i stället för i det gemensamma nätet med Ryssland och Belarus. Det ändrade hur nätet drivs, inte hur priserna sätts: de baltiska priserna kommer fortfarande från samma europeiska dagen före-auktion.
Varför det spelar roll för dig
Om ditt elområde ofta importerar beror dess billigaste timmar på när grannarna har överskott: blåsiga nätter i Norden, soliga middagar längre söderut. Titta därför på ditt eget elområde i stället för ett nationellt eller europeiskt snitt, och kolla morgondagens priser innan du planerar stor förbrukning. VoltToday visar varje elområde, även de enskilda områdena i Norge, Sverige, Danmark och Italien, på startsidan, och sidan Elmix visar var elen i varje land kommer ifrån just nu.