Guider · 3 min läsning · Uppdaterad 10 november 2026

Så sätts elpriset för nästa dag

Nästan varje pris på VoltToday kommer från en enda daglig auktion. Den stänger vid lunch, omfattar nästan hela Europa på en gång och sätter priset för varje kvart nästa dag. Så här fungerar den, och därför spelar den roll för vad du betalar.

En auktion för nästan hela Europa

Kraftverk, elhandlare, tradare och stora förbrukare lämnar sina bud till en elbörs fram till klockan 12.00 centraleuropeisk tid (CET) dagen före leverans. En säljare anger hur mycket el den kan leverera under en viss period och till vilket lägsta pris. En köpare anger hur mycket den behöver och hur mycket den högst vill betala.

Sedan gör börserna en gemensam beräkning för hela det kopplade området. Den kallas Single Day-Ahead Coupling (SDAC) och omfattar de flesta EU-länder och Norge. Resultatet kommer strax före 13.00 CET, och från den stunden är morgondagens priser kända. Därför fylls sidorna ”I morgon” på VoltToday tidigt på eftermiddagen: vi hämtar de publicerade siffrorna från ENTSO-E Transparency Platform så snart de finns.

Så hittas priset

För varje period ställer beräkningen upp alla säljbud från det billigaste till det dyraste och alla köpbud från det högsta till det lägsta. Där de två kurvorna möts ligger marknadspriset. Varje säljare vars bud antas får detta enda pris, och varje köpare som antas betalar det, oavsett vad var och en bad om. Det kallas marginalprissättning (pay-as-clear).

De billigaste buden kommer från vind-, sol-, vatten- och kärnkraft, som kostar lite att köra när de väl är byggda. Kol- och gaskraftverk kommer längre bak i kön, eftersom de måste köpa bränsle och utsläppsrätter för CO2. När efterfrågan är låg eller det blåser mycket sätts priset någonstans i den billiga delen av kön. När efterfrågan är hög och vädret inte hjälper till är det sista kraftverket som behövs ofta ett gaskraftverk, och dess kostnad sätter priset för alla i elområdet.

Varför inte betala varje kraftverk dess eget pris? Då skulle varje kraftverk försöka gissa slutpriset och bjuda det i stället för sin verkliga kostnad. Priset skulle bli ungefär detsamma, bara svårare att förutse.

Elområden: varför grannar betalar olika

Priset sätts inte för hela Europa utan för varje elområde. De flesta länder är ett område; Tyskland och Luxemburg delar ett. Norge är indelat i fem områden, Sverige i fyra, Danmark i två och Italien i flera. Inom ett område antas nätet föra elen fritt; mellan områden begränsar ledningarnas kapacitet utbytet.

Så länge det finns ledig kapacitet mellan två områden låter auktionen billig el flöda mot den dyrare sidan tills priserna möts. När en ledning är full går priserna isär. Så hade norra Sverige (elområde SE1) i oktober 2026 ett snittpris på 29 €/MWh medan södra Sverige (SE4) hade 146 €/MWh: ett land, men för få ledningar för att föra norrlands vattenkraft söderut. Mer om det i Varför el kostar så olika i Europa.

Kvartar, inte timmar

Fram till hösten 2025 satte auktionen ett pris per timme. Sedan den 1 oktober 2025 sätts ett pris för varje kvart, 96 per dygn. De fyra kvartarna i en timme ligger ofta nära varandra, men vid soluppgång, solnedgång och kvällstoppen kan de skilja sig mycket. Där ett land publicerar kvartspriser är timsiffrorna på VoltToday medelvärdet av de fyra kvartarna.

Vad dagen före-priset inte är

Det är ett grossistpris för bara energin. Hemma betalar du också elnätsavgift, energiskatt, moms och elhandlarens påslag, och i många länder är det hälften av räkningen eller mer. Med ett fast pris ändrar dagens börspris inte din räkning alls. Med ett timprisavtal följer energidelen av ditt pris de här siffrorna timme för timme, och det är där det lönar sig att planera efter de billiga timmarna.

Efter dagen före-auktionen fortsätter handeln på intradagsmarknaden fram till strax före leverans, och nätoperatörerna håller systemet i balans i realtid. Där kan priserna skilja sig mycket, men de flesta timprisavtal för hushåll bygger på dagen före-priset.

Så använder du det